”Viktigast nu är att inte tappa beredskapen framåt"
Korta frågor till Gabriella Westheim, seniorkonsult inom samhällsskydd och beredskap på AFRY. Hon har nära 20 års erfarenhet från MSB, kommun och länsstyrelse, och är expert inom skydd och kontinuitet av samhällsviktiga funktioner och infrastruktur.
Räknas Covid-19 som en samhällskris?
Absolut. En kris som slår så hårt mot hela samhället är väldigt ovanligt, och många har svårt att inse allvaret. Inte bara sjukdomen och belastningen på sjukvården, men också vad som händer med vår ekonomi. Vi är så globaliserade idag, så vi är beroende av andra länders förmåga att hantera den här situationen.
Virusspridningen har satt det svenska samhället i gungning, och få lämnas oberörda. Vad händer med medborgarna i kristider?
En sak vi ser är att en sådan här situation frigör en enorm kraft i att människor vill hjälpa – direkt mobiliserar sig folk frivilligt för att hjälpa och stötta. De hjälper varandra att handla, tillverkar visir och försöker göra vad de kan. Det är helt fantastiskt! Samhället har inte riktigt lärt sig att använda den här kapaciteten, men vi kanske kan nyttja den bättre post Covid-19.
Är det för sent att komma ur krisen på ett bra sätt?
Nej, inte alls. Att inte införa karantän för tidigt är sannolikt en klok strategi. I Sverige har folk en stark tilltro till myndigheter, vi lyssnar och tar uppmaningarna på allvar. Även om ingen med säkerhet kan veta vilken väg som var bäst förrän om kanske ett år, så är ju varje dag som vi slipper karantän en vinst för både samhället och ekonomin. Ju mer vi kan plana ut kurvan, och ändå skydda samhällsfunktioner och att folk kan gå till jobbet, desto bättre.
Vad kan kommuner tänka på?
Utmaningen ligger såväl i det akuta som att ha en beredskap framåt. Att inte bara se till det mest akuta som exempelvis vårdens situation, utan också aspekter som hur företagandet påverkas, hur många som befinner sig i social utsatthet, och hur kommunen hanterar en förvärrad situation. Mycket information finns redan tillgänglig. Det är viktigt att ha en strategi för att avlasta varandra, skapa uthållighet och tänka på vad som händer när krisen är över. Då kan situationen hanteras enklare när den kommer, och för att vara uthållig behöver man kunna hantera efterdyningarna.
En annan sak är att verkligen utnyttja samverkan inom kommunens förvaltningar, och med andra aktörer som grannkommuner, företag och frivilligorganisationer. Det finns en enorm kapacitet och styrka i väl fungerande samverkan.
Vad är ett vanligt misstag och hur kan man undvika det?
Jag har upplevt en del kriser och ett vanligt misstag är att många får panik och vill agera direkt. Har du då ingen plan så rusar alla på alla bollar.
Kommuner som vet att viruset kommer till dem – ha mycket kontakt med de redan drabbade länsstyrelserna och kommunerna för att lära. Och ta in en objektiv utvärderare som kan följa krisarbetet i kommunen redan från start. Då kommer det att finnas mycket som kan hjälpa till att bygga upp en bättre förmåga framåt.
Vad ska vi tänka på när spridningen saktar av och vi börjar återgå till jobb, skola och det normala?
Jag hoppas att många tänker robusthet, resiliens. I framtiden kommer vårt samhälle utsättas för betydligt fler påfrestningar – klimathot, urbanisering och digitalisering medför olika slags risker, och vi behöver ha en förmåga att hantera en diffus och snabbt föränderlig riskbild. Jag skulle bli väldigt glad om vi efter allt detta satsar mycket mer på hållbarhet och resiliens, det vill säga att vi slutar bygga in sårbarheter i samhället istället för att fortsätta bygga utifrån att inget ska hända.
Kontakt
Har du frågor om samhällsskydd och beredskap, vänligen kontakta expert Jennie Torstensson Ossmark på Jennie.Ossmark.Torstensson@afry.com alternativt på 010-505 10 48.
Relaterad information
Samhällsskydd och beredskap
